MARY SHELLEY
1797-1851
Dotter till Mary Wollstonecraft.
Hon förlorade sin mamma mycket tidigt. Hon växte därför upp hos sin pappa, William Godwin. Han gav henne en informell, men god utbildning.
Hon hette först Mary Godwin Wollstonecraft, från 1816 Mary Shelley.
Föräldrar:
Mary Wollstonecraft – författare, feminist
William Godwin – författare, liberal aktivist, ateist, samhällskritiker och filosof.
Make:
Percy Shelley – författare, poet, ateist.
Mary Shelley var en brittisk feministisk författare. Hon var länge främst känd för skräckromanen Frankenstein, men hon skrev betydligt mer.
Hon skrev noveller, romaner, biografier, reseskildringar mm. Mycket av hennes skrivande hade jämställdhetsperspektiv. Precis som sin pappa och sin make var hon präglad av liberala idéer. Även hon bejakade ”fri kärlek.” Precis som hennes man.
Hon förlorade sin mamma när hon bara var några dagar gammal. (Hennes mor drabbades av en infektion efter det att hon hade fött Mary Shelley, vilket ledde till döden några dagar senare.)
Shelley kände senare skuld för det – som att hon hade orsakat sin mammas död.
Mary Shelleys eget liv blev händelserikt, men i motsats till sin mamma nöjde hon sig med ETT förhållande.
Mary Shelleys pappa upptäckte tidigt hennes skrivartalang och uppmuntrade henne att skriva. Till exempel lärde han henne att skriva vackra brev. Som barn var hennes främsta hobby att skriva berättelser. Inget av det som hon skrev i barndomen finns kvar. Det försvann när hon rymde med sin framtida make år 1814. Hennes första publicerade skrifter tros vara en samling humoristiska verser som hon skrev när hon bara var tio år.
Vissa delar av Mary Shelleys romaner brukar ses som omskrivningar av hennes liv – i förklädnad. Hon återkom ofta till pappa-dotter-motivet. Ett annat exempel är en karaktär som dog när hans båt slogs i spillror i stormigt väder. Det ses delvis som en kopia av hennes mans, Percy Shelley, katastrofala seglats.
HENNES FÖRFATTARSTIL I JÄMSTÄLLD SYNVINKEL:
Mary Shelleys texter är ofta skrivna ur en feministisk/jämställd synpunkt. Ett sätt som hon använde var att lyfta fram kvinnorna. Istället för att ha männens värld i fokus valde hon att ”inkludera männen.”
Man kan säga att hon genom att angripa rådande normer för såväl män som kvinnor även fokuserade på männen, ”vars tvångsmässiga beteenden för att följa rådande normer var till skada både för dem själva – och för kvinnorna.” I sina historiska romaner gav hon plats för kvinnor som inte hade existerat i verkligheten och hon skapade därmed ett mer jämlikt, men fiktivt, samhälle. (I sina böcker.)
Tydligt framträdande är att hon satte fokus på familjens roll i samhället och kvinnans roll i familjen. Samhället skulle ej klara sig utan denna ordning. Ett tydligt exempel visas i romanen ”Lodore.” Huvudperson är en man som dör i en duell, men istället för att koncentrera sig på honom lyfter Shelley fram änkan och barnen. Deras liv efter mannens död berättas. Ekonomiska, sociala och juridiska problem.
Mary Shelley trodde på upplysningstidens (1700-talet) idéer om att människan kan förbättra världen med politiskt ansvar, men hon fruktade att politik utan ansvar skulle innebära kaos.
Det är tydligt att hon var mindre optimistisk än sina föräldrar när det gällde tron på att människan någonsin skulle bli perfekt.
Långt senare – på 1970-talet blev det vanligt med litteraturkritik ur ett feministiskt perspektiv. Nu belystes hennes verk ur andra synvinklar och man tog hänsyn till de många döda barnen – och mamman. Litteraturkritiker och forskare med psykoanalytisk/feministisk syn hade stor betydelse för Shelleys återupptäckt. Den amerikanska litteraturvetaren Ellen Moers ansåg att Shelleys förlust av sina barn var en betydande inspirationskälla till skräckromanen Frankenstein. Ellen Moers menade att berättelsen var en ”födelsemyt,” där Shelley försökte förlika sig med det som hade hänt. Även hennes tidiga förlust av sin mamma tros ha inspirerat till flera av hennes verk.
Mary Shelley levde ett tidvis kringflackande liv. Tillsammans sin man. De reste runt i Europa, trots ständiga ekonomiska problem.
HENNES FAMILJ:
Pappa – William Godwin och make – Percy Shelley var båda anhängare av liberala tankar, bägge var ateister. Båda ogillade äktenskapet – och i synnerhet Shelley – ansåg att ”fri kärlek” skulle råda – alltså att det var fritt fram att vänsterprassla – även för den som var gift.
Samtidigt såg de inte så högt på barn som hade kommit till i samband med fri kärlek. (Vilket tydligt visades beträffande Mary Shelleys halvsyster Fanny Imlay.) Inte heller Percy Shelleys ex-fru Harriet Westbrook värderades högt. William Godwin var av någon anledning mycket negativt inställd till båda dessa kvinnor – vilket fortsättningen visar. Liberala tankar är alltid bra, men då måste alla få vara med! William Godwin var liberal. Det innebar nya tankar, som behövde utvecklas.
Vad gäller Percy Shelley, så var han mycket ”fri” när det gällde ”fri kärlek.” Vissa skulle kanske kategorisera honom som en ”sol-och-vårare”. Under ”romantiken” skedde en hel del nytänkande inom det romantiska området, samtidigt som jämställdhet var något som samtidigt började utvecklas. Här följde Mary Shelley i mammas spår.
Man finner många olika öden i Mary Shelleys omgivning. Mycket som känns igen även idag, 200 år senare. Utanförskap, psykisk ohälsa, självmord och havererade äktenskap.
Barn födda utanför äktenskapet var stora problem på Mary Shelleys tid.
UPPLYSNINGSTIDEN/ROMANTIKEN/FRI KÄRLEK/OLIKA IDÉER:
Från 1970-talet har en mer omfattande bild av hennes författeri framträtt. Exempelvis har hennes historiska romaner lyfts fram. I hennes skrifter framträder ofta åsikten att SYMPATI OCH SAMARBETE är det främsta redskapet för att förbättra samhället. Denna ståndpunkt innebar en skarp kontrast till den individuella livssyn som rådde under denna tid (romantiken).
ROMANTIKEN varade från slutet av 1700-talet till mitten av 1800-talet.
Romantiken uppstod som en reaktion mot den värld som rådde under upplysningstiden (1700-talet).
Perioden kännetecknades av att INDIVIDEN fick större betydelse.
Medan upplysningstiden betonade FÖRNUFTET såg istället romantiken KÄNSLAN som det centrala i tillvaron.
Bland brittiska poeter och författare från denna tid märks Lord Byron och Percy Shelley. Samt Mary Shelley.
Mary Shelley hette ursprungligen Mary Godwin-Wollstonecraft. Efter hennes mammas död blev det Mary Godwin. Som gift med Percy Shelley hette hon Mary Shelley. Hon delade hans åsikter om ”fri kärlek.”
PERCY SHELLEY – MARYS MAKE:
Marys framtida make, Percy Shelley, blev bara 29 år. Två äktenskap. Båda gångerna gifte han sig med tonåringar. Han var en vanlig besökare hos Mary Godwins pappa, William Godwin. Han var påverkad av Godwins liberala och samhällskritiska idéer. Såväl William Godwin som Percy Shelley hade ateistiska idéer (trots att Godwin var utbildad präst!). Bägge var kritiska till äktenskapet – trots att de var gifta flera gånger.
Även svärmoderns (Wollstonecraft) idéer påverkade honom.
Shelley kom från en förmögen familj, men han hade svårt att komma åt sina pengar. Istället för att följa adelns normer ville han använda pengarna till att hjälpa nödställda personer. Det ville inte familjen.
Shelley var för ”fri kärlek och fri sex.” Med andra ord fritt fram att vänsterprassla. Det kan sluta dåligt – vilket det gjorde flera gånger hos familjerna Godwin och Shelley. Inte minst har vi så kallade ”oäkta barn” – då var äktenskapet bra att ha – för att barnen skulle bli ”äkta.”
Hans dikter handlade till stor del om frihetslängtan.
ÅREN 1811 – 1816 : TVÅ ”RYMNINGAR”:
Året var 1811 och Shelley var 19 år gammal. Hos Godwin träffade han den 16-åriga Harriet Westbrook. Deras familjer ville inte att de skulle gifta sig, vilket fick Shelley att ta med sig Westbrook och ”rymma” till Skottland – där de gifte sig. Deras äktenskap skulle hålla i fem år. När de återkom till England visade det sig att Harriet var gravid.
1814 började deras förhållande svalna. Percy Shelley mötte nu Godwins dotter – Mary Godwin. Shelley och Godwin inledde nu ett förhållande. När de berättade det för Marys pappa blev denne arg och vägrade att ha något med det att göra. Det var nu dags att ”rymma” igen. Han tog med sig Mary och åkte till Schweiz. Harriet Westbrook lämnades kvar. Att hon var gravid och att hon var hans fru spelade ingen roll för Shelley. Det var inte speciellt vänligt – och det skulle inte sluta lyckligt heller.
De kom till Schweiz, men där tog pengarna slut. De tvingades återvända. Väl tillbaka vägrade Mary Godwins pappa att hjälpa dem ekonomiskt. Dessutom hade Mary blivit gravid igen.
Nu fick Harriet Westbrook en son – och några månader senare fick Mary Godwin en dotter.
(Man kan fråga sig vad Harriet W. tyckte om hennes mans intima vänsterprasslande! Uppenbarligen vart det intimt, med tanke på alla barn som inte var Harriets! Ett år senare var det dags igen – Mary Godwin fick ytterligare ett barn.)
Det hade blivit 1816. Detta år skulle Harriet ta ett ödesdigert beslut.
VULKANUTBROTT 1815 OCH UTEBLIVEN SOMMAR 1816:
Tambora år 1815
Dags att stanna upp och gå tillbaka ett år – till 1815.
Då var det den indonesiska vulkanen Tambora som tog ett våldsamt beslut -nämligen att få ett extremt utbrott.
UTBROTTET ÅR 1815 – VULKANEN TAMBORA
Vulkanen Tambora ligger i Indonesien och sträcker sig 2850 meter ö.h.
Vulkanen hade ett stort utbrott omkring år 750 f.Kr.
Sedan var det lugnt – ända fram till 1815 e.Kr.
Detta år – 1815 – var det dags igen. Redan år 1812 började viss aktivitet. Det mullrade och rök steg upp.
10 april 1815 kom det stora utbrottet. Gigantiska eldpelare steg upp – och nådde minst 10-15 km upp (!) Stora mängder aska slungades upp och skulle under flera år begränsa solens strålar mot jorden. Minst 100 kubikkilometer vulkaniskt material vräktes upp ur vulkanens krater och utbrottet hördes 260 mil bort.
Att solljuset kraftigt begränsades skulle få katastrofala följder för klimatet.
1816 kallades ”året utan sommar.” Snö, regn och kyla. En snöstorm drabbade USA i juni. I Quebec, i Kanada, var snödjupet 30 cm under en vecka i juli.
Även Sverige drabbades av extremväder. Sommardagar med tidvis snö och minusgrader, där det plötsligt kunde slå om till torka och extrem hetta. I augusti 1820, fem år efter vulkanutbrottet, var det minusgrader i Sverige.
I hela världen slog skördarna fel – även i Sverige.
Så var läget när Mary Godwin kom till Schweiz sommaren 1816.
1816 FRANKENSTEIN FÖDDES:
Under maj 1816 reste Percy Shelley och Mary Godwin till Schweiz. Med på resan var även Marys halvsyster Claire.
Meningen var att de skulle träffa Lord Byron (som Claire tidigare hade haft ett förhållande med – de återupptog nu denna relation).
Percys fru, Harriet, fick inte följa med.
De roade sig till exempel med att ro på sjön, men det dåliga vädret erbjöd inget annat än regn och kyla. De fortsatte därför med aktiviteter inomhus.
Med rådande väder passade det bra att läsa spökhistorier.
Byron föreslog att de själva skulle skriva var sin historia, på ett ”övernaturligt tema.”
Mary lyckades bäst. Från början hade hon tänkt sig skriva en novell, men hon uppmuntrades att gå längre. Hon gjorde nu ändringar och tillägg i texten. Resultatet blev ett första utkast till vad som skulle bli hennes första roman – ”Frankenstein, eller den moderne Prometeus.” Två år senare gavs Frankenstein ut – anonymt. Många trodde att det var hennes man som hade skrivit Frankenstein eftersom han hade skrivit förordet.
Många betraktar Frankenstein som den första science fiction-romanen.
Flera nya upplagor kom senare, där Marys namn var tryckt.
För filmbranschen skulle Marys skräckroman få stor betydelse.
Flera filmatiseringar. Boris Karloff har spelat monstret flera gånger. Karloff var bara ett artistnamn. Skådespelarens riktiga namn – och bild nedan.
William Henry Pratt (med artistnamnet Boris Karloff)
Frankenstein skulle glädja många filmskapare, men verkligheten var inte alltid lika glädjerik.
Under hösten återkom Mary Godwin och Percy Shelley till England.
Mot slutet av 1816 skedde två tragiska dödsfall:
SLUTET AV 1816 – SHELLEYS FRU OCH MARYS HALVSYSTER:
Harriet Westbrook hade varit försvunnen i flera månader när hon hittades död i sjön Serpentine, i Hyde Park, London. Det mest troliga var självmord. Det framkom senare att hon hade tagit in på ett värdshus under falskt namn och hade sagt att hennes man var utomlands – vilket faktiskt var sant.
Hon var än en gång gravid. Oklart vem som var pappa till barnet. Den tydliga graviditeten hade tvingat henne att lämna sina föräldrars hus. Det efterlämnade avskedsbrevet tydde på en djup depression. Hon måste ha känt tydligt att ”hon inte tillhörde gänget.” I synnerhet med tanke på att hon lämnades kvar i England när de andra åkte utomlands!
Harriet Westbrook blev inte äldre än 21 år.
Saken tystades snabbt ner. Harriet fick en anonym begravning under det falska namnet. Samtidigt baktalades hon av William Godwin som också var snabb med att ordna giftermål mellan Percy Shelley och sin dotter, Mary. (Trots att han var ateist och motståndare till äktenskapet.)
Sedan följde ytterligare en tragedi.
Efter vistelsen i det kyliga Schweiz hade Mary och Percy återkommit till det troligtvis lika kalla England. Där bosatte de sig tillfälligt i Bath för att försöka dölja det faktum att halvsyster Claire var gravid. De inbjöd Fanny Imlay (Mary Godwins halvsyster) att besöka dem. Imlay dök aldrig upp.
Istället mottog Percy Shelley ett brev från henne som avslöjade ett så instabilt och stört sinnestillstånd att han omedelbart reste till Bristol, där brevet hade postats. Hon hade emellertid redan rest vidare till Wales och checkat in på ett hotell. För att begå självmord på sitt rum samma dag.
En tom flaska laudanum (opium) hittades på rummet.
I det efterlämnade självmordsbrevet framgick tydligt att även hon var allvarligt deprimerad. Brevet var opersonligt – hon hade inte skrivit sitt namn. Men det var uppenbart att hon hade skrivit brevet.
Det var känt sedan tidigare att hon ofta hade perioder med depression.
Fanny Imlay växte upp hos William Godwin. Detta var ett hushåll med fem barn och ungdomar, där alla hade olika biologiska föräldrar. Fanny var ensam om att inte ha någon biologisk förälder i bostaden. Måste ha känt en utanförskapskänsla. Speciellt med tanke på att hon föddes utanför äktenskapet, med amerikansk äventyrare som pappa.
Livet i det godwinska hushållet måste ha varit jobbigt för Imlay. William Godwins nya fru ska ha betett sig mycket otrevligt mot henne.
Slutligen det faktum att Imlay betecknades som ”oäkta.” Alla visste detta, själv fick hon veta det först på slutet.
Dessutom kan olycklig kärlek ha haft betydelse. Fanny Imlay var kär i sin blivande svåger, Percy Shelley.
Hon blev 22 år.
Precis som med Harriet Westbrook tystades nyheten ner. Mest aktiv i detta nedtystande var även i detta fall William Godwin. Han förbjöd uttryckligen sin dotter och svärson att åka till Wales.
Varför så ivrig att tysta ner fallet? Kan vara flera anledningar, men den främsta orsaken var troligen att han inte ville att namnet Godwin skulle sammankopplas med självmord.
BRÖLLOP:
År 1816 slutade med bröllop, där Mary och Percy gifte sig. Marys pappa var mycket angelägen om att äktenskapet blev av – trots att såväl han som svärsonen var mycket skeptiska till äktenskapet i det stora hela.
Dessutom hade även William Godwin gift om sig.
I synnerhet Percy propagerade för ”fri kärlek och fri sex” och att ”äktenskapet inte skulle vara ett monopol.”
Hos Godwin/Shelley rådde liberala idéer. De såg troligen äktenskapet som ett nödvändigt ont. (Om det på något sätt skulle uppkomma en graviditet – då gällde det att gifta sig omgående – för att undvika ”oäkta barn.”) Men för övrigt var det fritt fram att vänsterprassla!
1817 födde Mary en dotter
1818-1822 ITALIEN:
Mary och Percy Shelley – deras sista fyra år
Fyra kreativa år med mycket skrivande , men också flera tragedier. Två av hennes barn dog i Italien.
År 1822 var hon än en gång gravid så ett nytt friskt barn borde vara på väg
Så blev det inte. Mary drabbades av missfall och förlorade mycket blod. På den tiden var det svårt att få fram en läkare i tid. Marys mamma, Mary Wollstonecraft, hade avlidit några dagar efter det att hon (Shelley) hade fötts. Skulle det ”gå i arv” från mamma till dotter?
Istället för att försöka hitta en läkare skred Percy till verket och använde en egen metod för att rädda livet på sin fru. Han la Mary i ett badkar – FULLT MED IS !!
SOMMAREN 1816
Brist på isfyllda badkar? Går säkert bra att rulla sig i en snödriva också! Denna snöiga bild var vanligt förekommande den kalla sommaren 1816.
Efteråt sa en läkare att det räddade livet på henne!
Idag, år 2022, är sjukvården hårt belastad och förlossningsvården kunde vara bättre – men jämfört med ett badkar fullt med is är det mycket bättre idag!
Mary överlevde såväl blodförlust som det isande isbadet.
Tyvärr hade hennes man bara en månad kvar att leva.
De bodde vid den italienska västkusten och Percy trodde att högsommarmånaden juli borde vara lämplig för en segeltur längs kusten. Därför tog han med sig några vänner och begav sig av. På returfärden drog en storm över området. Några dagar senare hittade Mary sin man, uppspolad på stranden.
Hon återvände till England.
I fortsättningen var hon försiktig med nya förhållanden. Det blev bara små trevanden.
Hon var emellertid med om en del kärleksbestyr för några vänner som önskade rymma till Paris. (Knappast det enda kärlekspar som har längtat till Paris.) Här ordnade Mary falska pass till bägge älskande. Hon besökte dem ett år senare – vilket var mindre bra. Hon smittades av smittkoppor och även om hon var återställd några veckor senare hade hon fått sin skönhet delvis förstörd.
Mary Shelley överlevde sin make med nästan 30 år. Under dessa år såg hon till att makens outgivna skrifter blev publicerade.
Mary Shelleys barn: Endast ett av dem överlevde till vuxen ålder – Percy Florence Shelley.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Percy_Bysshe_Shelley
https://sv.wikipedia.org/wiki/Mary_Shelley
https://sv.wikipedia.org/wiki/William_Godwin
