Jag gjorde ett specialarbete om Skarpnäck – Bagarmossen då jag gick på Runö Folkhögskola 1999–2000 och läste in Gymnasiekompetensen. Jag flyttade till Bagarmossen oktober 1993 från Rinkeby där jag hade bott sedan 1984.
I dag är Skarpnäck en förortsöder om slussen, slutstation för linje 17. Men redan på vikingatiden var det bebott av folk. 1994 blev T-baneslutstationen klar och invigd av kungen.
Under krisåren i början av 30-talet byggdes det en flygplats för segelflygplan. Detta som nödhjälpsarbeten. Nödhjälpsarbeten var ett uppdrag från Staten för att få ner arbetslösheten. Detta gällde väg och andra byggen, AK jobb. Denna flygplats avvecklades i mitten av 1970-talet för att senare under slutet av 1970-talet börja bygga flerfamiljshus både HSB-bostadsrätter samt hyresrätter Svenska Bostäder och Familjebostäder på denna mark. När jag arbetade på DEVEX PROPART AB ville man bygga ut fabriken mot Hemköpsbutik men fick nej då marken var skyddad. Detta var år 2007–2008. Fabriken gick bra och det var 10 år kvar till konkursen.
Stenmuren runt Skogskyrkogården är också från 30-talets nödhjälpsarbeten där materialet hämtades från stenbrott i Tyresö och Flaten och kördes med lastbil till Skogskyrkogården där gubbarna satt med hammare och huggmejsel och knackade till stenblocken så att muren kunde byggas.
Muren är lika mycket nedgrävd som den är hög och det verkar som att grävarbetet gjordes med spade och hacka. Ett otroligt hårt jobb och krävande. Betalningen var dålig (veckolön) så många fick lida både ekonomiskt och dåliga bostäder (råttbon).
Min morfar var ute på AK-jobb i Dalarna och byggde vägar. Morföräldrar och mamma bodde i Söderhamnstrakten Hälsingland men på 30-talet var det dåligt med jobb där och senare flyttade de ner till Sundbyberg där jobben fanns. Detta var 1945.
Foto: Holger Ellgaard Skarpnäcksgård Södra Stockholm
