Till försvar för kvinnans rättigheter (Den brittiska originalutgåvan från 1792)
Inom feministisk litteratur och filosofi ses Wollstonecraft som en portalfigur.
”Lika rätt till utbildning – lika rätt till kunskap” – Det var en av hennes viktigaste budskap. Orsaken till bristande jämlikhet ansåg hon vara sämre utbildning för kvinnor.
UPPLYSNINGSTIDEN VAR EN PERIOD DÅ NYA IDÉER LYFTES FRAM. FÖRNUFT OCH KUNSKAP VAR CENTRALA BEGREPP.
Mary Wollstonecraft levde 1759-1797 och räknas som en av de mest framstående filosoferna under ”upplysningstiden” (större delen av 1700-talet). Trots konkurrensen från män – och det faktum att hon inte blev äldre än 38 år – hann hon med mycket. Hon talade tidigt för jämställdhet mellan kvinnor och män. Hennes skrifter och hennes tankar har inspirerat många, ända in i vår tid.
Hon skrev utbildningsskrifter, försvarsskrifter, romaner, reseskildnar mm.
Wollstonecraft uppmärksammade att utbildning och kunskap måste vara en rättighet för alla – män och kvinnor.
Det är oklart om hon verkligen var feminist eller ens jämställdhetsförespråkare. Det grundläggande var att kvinnor skulle ha samma möjligheter till utbildning. Och att utbildningar skulle vara samma för såväl män som kvinnor.
Hennes mest berömda skrift är ”Till försvar för kvinnans rättigheter.”
Hon kämpade för jämställdhet inom alla områden. Med sina stormiga relationer visade hon att det var fullt möjligt. Och att kunna ha ett förhållande utan att vara gift.
När det gäller Mary Wollstonecraft rycks man gärna med i hennes livsberättelse, men hennes jämställdhetskamp går till stor del hand i hand med privatlivet.
HENNES LIV VÄXLADE STORT MELLAN GLÄDJE OCH SORG. FRÅN EN DRICKANDE PAPPA TILL HENNES AMORÖSA AFFÄRER. BARN MED EN AMERIKANSK ÄVENTYRARE – UTAN ATT DE VAR GIFTA. DET FICK SÄKERT FLERA AV KYRKANS MÄN ATT SÄTTA SPRITEN I FEL STRUPE.
HON HADE TVÅ FÖRHÅLLANDEN SOM SAMBO/SÄRBO:
FÖRST MED HENRY FUSELI.
SEDAN MED GILBERT IMLAY – EN HET FÖRBINDELSE SOM SLUTADE MED OBESVARAD KÄRLEK OCH TVÅ FÖRSÖK ATT TA SITT LIV.
SLUTLIGEN ETT KORT, MEN LYCKLIGT, ÄKTENSKAP MED WILLIAM GODWIN. HAN VAR FAKTISKT EN AV KYRKANS MÄN – UTBILDAD PRÄST, MEN SOM SENARE BLEV ATEIST OCH DESSUTOM RÄKNAS SOM EN AV ANARKISMENS FÖRGRUNDSGESTALTER.
(VILKEN FANTASTISK KOMBINATION. NU VAR DET NOG MÅNGA SOM SATTE I HALSEN.)
TILLSAMMANS FICK GODWIN OCH WOLLSTONECRAFT EN DOTTER.
GODWIN BLEV SNART ENSAM FÖRÄLDER, MEN DOTTERN SKULLE BLI BERÖMD.
WOLLSTONECRAFTS BARNDOM
Dotter till Edward John Wollstonecraft och Elizabeth Dixon.
Hennes två barn var Fanny Imlay och Mary Shelley.
Född i London.
Familjen var från början välbärgad, men hennes pappa spekulerade bort deras tillgångar. (Han slösade dessutom bort pengar på alkohol och i samband med supande var han fysikt våldsam mot sin fru.) Wollstonecraft övertalades av sin pappa att använda besparade pengar till att förbättra familjens ekonomi. Pengar som Wollstonecraft skulle ha använt senare i livet, men som nu alltså betalade pappans supande.
Händelser som skulle leda henne in i kampen för jämställdhet. Som tonåring försökte hon skydda sin mamma mot pappan. Senare tog hon på sig en beskyddande roll för sina systrar. Något som hon skulle ha livet ut.
Under 1780-talet fick hon flera kvinnliga vänner, som skulle få stor betydelse för hennes liv och hennes kommande författarskap.
Nu fick hon anställning som privatlärare hemma hos en respektabel familj.
Efter något år bestämde hon sig för att hoppa av och istället satsa helt som författare. Ett djärvt beslut. Hon hade själv upplevt hur det svårt för kvinnor att göra karriär eller bara att få ett jobb. Det var knappast lättare som författare.
Under sent 1780-tal och under 1790-talet skrev hon det mesta av sina skrifter. Hon skulle också uppleva ett stormigt kärleksliv som var både bra – och dåligt. Hennes andra barn såg dagens ljus 1797. Vilket också var hennes sista tid i livet.
DET FÖRSTA AMORÖSA ÄVENTYRET
Det började i London, där Wollstonecraft inledde ett förhållande med konstnären Henry Fuseli trots att han var gift. Emellertid fick Fuselis fru reda på förhållandet och han avslutade förbindelsen.
Efter Fuselis avslag bestämde sig Wollstonecraft att resa till Frankrike för att delta i de revolutionära händelser som hon nyligen hade hyllat.
DET VAR DAGS FÖR WOLLSTONECRAFT ATT SKRIVA SITT MEST BERÖMDA VERK:
A Vindication of the Rights of Woman
(Till försvar för kvinnans rättigheter)
Året var 1792 och franska revolutionen rasade för fullt. Wollstonecraft var 33 år gammal.
”Ett briljant manifest för kvinnans rätt till självständighet och intellektuell utveckling.”
”En glödande skrift.”
Ovan två omdömen.
”Till försvar för kvinnans rättigheter” bildade en av grundpelarna för feminismen och ses som en stor klassiker inom jämställdhet och banbrytande för den feministiska utvecklingen under 1800-talet. I länder som exempelvis England och USA hämtades inspiration från Wollstonecraft och goda framgångar gjordes under detta århundrade.
Grundbudskapet är att kvinnor och män är förnuftsstyrda och har samma intellektuella förmåga.
Hon menade att det var den begränsade tillgången till utbildning för kvinnor som var den främsta orsaken till ojämlikheten mellan kvinnor och män.
”Till försvar för kvinnans rättigheter” skrevs som ett svar på ”Émile eller om uppfostran” – skrivet av filosofen Rousseau. I denna skrift argumenterade han för att pojkar och flickor ska utbildas och uppfostras olika.
Wollstonecraft talade varmt för den franska revolutionen, men upptäckte snart att revolutionärerna exkluderade halva befolkningen. Deras tal om frihet och jämlikhet gällde bara för män.
Det är oklart hur feministisk hon egentligen var. Hon talade varken om lika rättigheter mellan kvinnor och män eller om kvinnlig rösträtt.
De två orden ”feminist” och ”feminismen” uppkom först på 1890-talet – 100 år senare
Hennes budskap var mer i stil med ”lika möjligheter till utbildning för kvinnor och män.” Och SAMMA utbildning. På hennes tid rådde vanligtvis ett slags utbildning för pojkar/män och en helt annan för flickor/kvinnor.
Hon hade inte någon politisk betydelse på 1700-talet, men hon skapade debatt inom författar- och filosofkretsar. Inte minst för sin kritik gentemot filosofen Rousseau.
Detta är en av hennes ”försvarsskrifter.”
VÄNSKAP ÖVER KLASSGRÄNSERNA
I romanen ”Maria,” som, ofullbordad, gavs ut ett år efter hennes död finner vi ett av de tidigaste exemplen på klassöverskridande vänskapsförhållanden i jämställdhetskampens historia – alltså att kvinnor har gemensamma intressen oavsett samhällsställning, bara för att de är kvinnor.
MOT PARIS – OCH KÄRLEKEN! (KÄRLEKEN KOMMER – KÄRLEKEN GÅR)
Wollstonecraft reste till Paris vid årsskifte 1792/1793 och anlände några veckor innan Ludvig XVI hamnade i giljotinen. Mitt i allt kaos som rådde i den franska huvudstaden mötte hon den amerikanska äventyraren Gilbert Imlay. Med honom inledde hon ett mycket romantiskt förhållande, men det var troligen en idealbild av honom som hon hade fallit för. Imlay lämnade henne snart. Han tyckte att hon hade blivit lite för hemmastadd. Själv ville han ha ett mer äventyrligt liv. Emellertid hade hon hunnit bli gravid med honom. Han lovade att han skulle komma tillbaka, men det gjorde han inte. I maj 1794 födde Wollstonecraft sitt första barn, Fanny. Hon var nu ensam med sin dotter mitt i en revolution. Dessutom var hennes nyfödda dotter född och tillverkad utanför äktenskapet. Sådant var inte populärt på den tiden.
ÅTER TILL LONDON – FÖRSÖK ATT ÅTERFINNA KÄRLEKEN
Wollstonecraft återvände till London 1795. Hon besökte Imlay med förhoppningen att kunna återuppväcka deras förhållande. Emellertid var inte Imlay intresserad och avvisade henne. Efter Imlays avvisande försökte hon begå självmord. Troligen använde hon laudanum (ett slags spritlösning – med opium). På något sätt lyckades Imlay rädda hennes liv. Oklart hur.
(Giftet laudanum skulle dyka upp senare. Deras gemensamma dotter, Fanny, som nu var ett år gammal, följde så småningom sin mammas exempel och tog en stor dos av denna ”dryck.” Det var en dödlig mängd. Fanny blev bara 22 år.)
För att återgå till år 1795:
Wollstonecraft gjorde nu ett sista försök att vinna tillbaka Imlay. Hon tog på sig uppgiften att ordna vissa affärer åt honom i Skandinavien, Hon åtog sig att utföra en del affärsförhandlingar åt honom i de nordiska länderna, men åter i England tvingades hon acceptera att kärleksaffären med Imlay var slut.
Nu gjorde hon ett nytt försök att begå självmord. Denna gång genom att hoppa i det kalla vattnet i floden Themsen. En förbipasserande som såg henne hoppa i lyckades rädda henne.
EN NY SPIRANDE OCH VÄXANDE KÄRLEK (TREDJE GÅNGEN GILLT)
Hon tvingades acceptera att hon ”inte skulle dö nu” och återgick långsamt till sitt författande och började umgås med sina gamla vänner. I vänkretsen fanns William Godwin. Wollstonecraft och Godwin inledde mycket försiktigt ett förhållande som långsamt mognade till en het kärleksaffär.
William Godwin har beskrivits som ”en av anarkismens förgrundsgestalter” och levde 1756-1836. Han var utbildad präst, men blev senare ateist. (Aldrig fel att vara flexibel.)
Efter sin vistelse i Skandinavien hade Wollstonecraft skrivit en reseskildring om sin tid i de nordiska länderna. Denna skrift hade fångat Godwins hjärta. Godwin skrev att texten var fylld med vemod som fångade hans empati och samtidigt briljant skriven.
Hon blev snart gravid och de beslöt sig för att gifta sig, så att barnet skulle födas inom äktenskapet. Därmed framkom att hennes barn med Imlay var fött i ett samboförhållande. Något som ledde till att många av deras vänner lämnade dem.
Även Godwin kritiserades eftersom han i en av sina skrifter hade propagerat för äktenskapets avskaffande.
EN DOTTER – MEN ÄVEN EN DÖDLIG INFEKTION
Godwin och Wollstonecrafts förhållande var lugnt och lyckligt, men kort. I augusti 1797 födde hon deras första och enda barn. Förlossningen gick bra. Deras dotter, Mary, såg dagens ljus. Hon är känd som Mary Shelley.
Dessvärre skulle inte lyckan vara länge. Som en komplikation efter förlossningen drabbades Wollstonecraft av en infektion som ledde till blodförgiftning. Hon kämpade för att överleva under flera dagar, men dog endast 38 år gammal.
Hennes man, William Godwin, tog sin frus död mycket hårt och beslöt att ge ut hennes memoarer.
Det råder inga tvivel om att Godwin försökte beskriva sin fru på bästa möjliga sätt, men många läsare chockades av att läsa om Wollstonecrafts mer okända liv, exempelvis hennes amorösa äventyr, de två självmordsförsöken och att hon hade ett ”oäkta barn.”
Flera kritiker menade att Godwin hade berättat för mycket om sin fru. Följden blev att Wollstonecraft länge hade ett dåligt eftermäle.
WOLLSTONECRAFTS BETYDELSE ÖKAR
Först vid 1800-talets slut ökade hennes popularitet, i samband med den växande feministiska rörelsen. Emellertid var det många som fortfarande ogillade Wollstonecrafts livsstil.
Under andra hälften av 1900-talet hade det blivit helt normalt med sambo- och särboförhållanden och de ”oäkta barnen” hade nu blivit helt äkta.
Nu ökade intresset för hennes tankar, idéer och arbeten.
Det var dags att börja rucka på gamla vanföreställningar och stela könsroller.
Flera stora verk om henne gavs ut. Hennes betydelse för det framväxande jämställdhetsarbetet i samhället ökade.
Nu uppmärksammades också vilken paradoxal och mångsidig person som Wollstonecraft hade varit. Hon kämpade för jämställdhet och visade med sina kärleksförhållanden att det fanns möjligheter.
Samtidigt belystes att hon var präglad av sin tid. ”Upplysningstiden” ( 1700-talet) kännetecknades av begrepp som förnuft, kunskap och ekonomi – som till stor del märks i hennes skrifter.
Wollstonecraft fick, som ovan har nämnts, två döttrar. En av dem – Mary Shelley – kommer få en egen artikel på denna blogg.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Mary_Wollstonecraft
https://sv.wikipedia.org/wiki/Till_f%C3%B6rsvar_f%C3%B6r_kvinnans_r%C3%A4ttigheter
.
Hennes viktigaste arbeten:
https://sv.wikipedia.org/wiki/Mary_Wollstonecraft#Viktigare_verk
William Godwin:
https://en.wikipedia.org/wiki/William_Godwin#Marriage_to_Mary_Wollstonecraft
