Älgen – skogens konung.
Eller ”skogens drottning”? (älgko med kalv.)
Men hur har vi det i Rosenbad? Nu – år 2021 – har Sverige äntligen fått sin första kvinna på statsministerposten. (Efter en kortare regeringskris.)
Övriga skandinaviska länder har alla haft kvinnliga regeringschefer. Totalt nio.
Finland och Island, som är republiker, har också haft varsin kvinnlig president.
Av de tre monarkierna – Sverige, Norge, Danmark – utmärker sig sistnämnda: Här har drottning Margrete II representerat landet sedan 1972.
(Vilket är ett år längre än vår nuvarande svenska kung.)
I Sveriges närområde hittar vi fler intressanta länder:
De tre baltiska staterna har haft såväl kvinnliga statsministrar (premiärministrar) som kvinnliga presidenter.
Sedan har vi Tyskland. Där har vi ”mutti” (mamma) Angela Merkel. Hon har varit förbundskansler för tyskarna i 16 år och har haft en ledande roll för hela EU. Det kommer en egen artikel om henne.
Liksom de baltiska staterna är även Tyskland en republik – med en president. Hittills har alla tyska presidenter varit män, men jämfört med förbundskanslern har presidenten inte så mycket makt. Hans/hennes uppgifter består bland annat av att genomföra statsbesök i utlandet och att ta emot inkommande besök från utlandet.
JUST NU – NOVEMBER/DECEMBER 2021 – HAR VI SJU KVINNLIGA STATSMINISTRAR/PREMIÄRMINISTRAR/FÖRBUNDSKANSLAR – I ÖSTERSJÖOMRÅDET. VI SKA TITTA LITE NÄRMARE PÅ DEM.
Här har vi flera kompetenta kvinnor med regeringsansvar – som dessutom är relativt unga:
SANNA MARIN, Finland 36 år
KAJA KALLAS, Estland 44 år
METTE FREDERIKSEN, Danmark 44 år
KATRIN JAKOBSDÓTTIR, Island 45 år
INGRIDA SIMONYTÉ, Litauen 47 år
MAGDALENA ANDERSSON 54 år
ANGELA MERKEL, Tyskland 67 år (Hon har definitivt lämnat tonåren, men ”still going strong.”)
I synnerhet Sanna Marin utmärker sig.
Vad Angela Merkel beträffar: Hon skulle inte ha någon chans på den svenska arbetsmarknaden, där principen är ”har du passerat 40 är du för gammal,” men trots det har hon utfört ett utmärkt arbete under 16 år!
Hon får en egen artikel.
Källor: wikipedia
NORGE
Norge har haft två kvinnliga statsministrar. En av dem avslutade helt nyligen sin period.
Statsministrar – Norge:
Gro Harlem Brundtland (3 perioder under åren 1981-1996)
Erna Solberg 2013-2021
Gro Harlem Brundtland
Var norsk statsminister under tre perioder:
1981, 1986-1989, 1990-1996
Hon var Norges första kvinnliga statsminister och dessutom innehade hon, som ovan har nämnts, ämbetet under flera perioder.
Erna Solberg var Norges statsminister 2013-2021.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Erna_Solberg
DANMARK
Även Danmark har haft två kvinnliga statsministrar. En av dem styr Danmark just nu. Dessutom har danskarna en drottning som har suttit på tronen i nästan 50 år.
Statsministrar – Danmark:
Helle Thorning-Schmidt 2011-2015
Mette Frederiksen 2019- (nuvarande)
Drottning – Danmark:
Margrete II 1972- (nuvarande
Har varit Danmarks statsöverhuvud sedan 1972. Hon fyller alltså 50 år som monark nästa år. Som jämförelse har vår svenska kung suttit på tronen sedan 1973.
Mette Frederiksen föddes 19 november 1977 i Ålborg.
Hon har två examina (i administration/samhällsvetenskap samt i ”afrikanska studier”).
Hon har varit ledamot av Folketinget (riksdagen)sedan 2001 och har haft flera positioner och befattningar inom Socialdemokraterna.
2002 startade hon debatten om att göra prostitution olagligt och hon stod senare bakom beslutet att Socialdemokraterna skulle verka för att göra det förbjudet att köpa sexuella tjänster.
2011-2014 var hon ”sysselsättningsminister” (arbetsmarknadsminister). I den positionen reformerade hon hela systemet. Även bidragssystemet ändrades. Bland annat bestämdes att sammanboende fick ömsesidig försörjningsplikt för varandra.
2014 blev hon justitieminister.
2015 valdes Frederiksen till socialdemokratisk partiledare.
2019 vann hennes parti valet, varefter hon utsågs till statsminister.
Mette Frederiksen har kraftigt minskat invandringen till Danmark. Det tros vara den främsta orsaken till hennes stigande popularitet.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Mette_Frederiksen
ISLAND
Islänningarna är inte sämre. Två kvinnor har haft statsministerämbetet. En av dem regerar just nu. Dessutom har de haft en kvinna på presidentposten.
Statsministrar – Island:
Jóhanna Sigurdardóttir 2009-2013
Katrin Jakobsdóttir 2017- (nuvarande)
President – Island:
Vigdís Finnbogadóttir 1980-1996
Vigdís Finnbogadóttir var världens första demokratiskt valda kvinnliga president. Med 16 år som president är hon än idag det kvinnliga statsöverhuvud (president/kung/drottning) som har suttit längst vid sitt ämbete.
Hon deltog i en stor strejk år 1975 för att införa lika löner för kvinnor och män.
När det gäller utbildning och karriär har hon ett omfattande cv. Studerade vid fyra universitet.
Katrín Jakobsdóttir: Föddes 1976 i Reykjavik. Hon läste isländska och franska vid Islands universitet samt har en magisterexamen i isländsk litteratur.
Efter att ha suttit i Reykjaviks stadsfullmäktige är hon sedan 2007 ledamot i Alltinget (riksdagen).
Hon var Islands utbildnings- och kulturminister från 2009 till 2013. Som sådan var hon den första kulturministern som, tillsammans med flera andra myndigheter och kulturorganisationer, utredde det isländska kulturlivets betydelse, inte minst på den isländska ekonomin.
Partiledare för Vänsterpartiet – de gröna och är från 2017 isländsk statsminister
https://sv.wikipedia.org/wiki/Katr%C3%ADn_Jakobsd%C3%B3ttir
FINLAND
Finnarna står som segrare. Här har tre kvinnor axlat ansvaret som regeringschef (statsminister). En av dem regerar just nu. Dessutom har landet haft en kvinna som president.
Statsministrar – Finland:
Anneli Jäätteenmäki 2003
Mari Kiviniemi 2010-2011
Sanna Marin 2019- (nuvarande)
President – Finland:
Tarja Halonen 2000-2012
Sanna Marin. Född 1985.
Förvaltningsmagisterexamen vid Tammerfors universitet.
Marin har verkat aktivt inom politiken (Socialdemokraterna) sedan 2006.
2014-2019 var hon vice ordförande i Socialdemokraterna.
Den 10 december 2019 blev hon chef för den den nuvarande finska regeringen. Vid detta tillfälle var hon 34 år, vilket gjorde henne till Finlands yngsta statsminister någonsin och en av världens yngsta regeringschefer.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Sanna_Marin
FÖR ATT ÄVEN SE HUR DET STÅR TILL MED VÅRA ÖVRIGA GRANNLÄNDER – DE TRE BALTISKA STATERNA OCH TYSKLAND:
ESTLAND
Estland har haft en kvinnlig statsminister och en kvinnlig president:
Statsminister (premiärminister) – Estland:
Kaja Kallas 2021- (nuvarande)
President – Estland:
Kersti Kaljulaid 2016-2021
Kaja Kallas, föddes 18 juni 1977 i Tallinn.
Kallas är dotter till den tidigare premiärministern Siim Kallas.
Hon har två examina i juridik respektive ekonomi. Har arbetat som jurist och som advokat.
År 2011 valdes hon in i det estniska parlamentet och tre år senare fick hon plats i Europaparlamentet.
Det estniska Reformpartiet behövde en ny partiledare och Kallas nominerades – och valdes – år 2018.
Trots att hennes parti blev störst i valet 2019 fick hon fortsätta i opposition. Efter en korruptionsskandal inom den sittande regeringen nominerades hon till premiärminister och tillträdde som regeringschef år 2021.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Kaja_Kallas
LETTLAND
Samma för Lettland. En kvinnlig president och en kvinnlig statsminister.
Statsminister (premiärminister) – Lettland:
Laimdota Straujuma 2014-2016
President – Lettland:
Vaira Vike-Freiberga 1999-2007
LITAUEN
Litauen har haft två kvinnor som statsministrar/premiärministrar (en av dem är vid makten för tillfället) samt en kvinna som president:
Statsministrar (premiärministrar) – Litauen:
Kazimira Prunskiené 1990-1991
Ingrida Simonyté 2020- (nuvarande)
President – Litauen:
Dalia Grybauskaité 2009-2019
Ingrida Šimonytė – född 15 november 1974 i Vilnius.
Efter två examina i ekonomi arbetade hon under tolv år på finansministeriet, där hon hade olika befattningar.
2009 tillträdde hon som finansminister och ledde regeringens åtstramningspolitik som syftade till att förbättra Litauens ekonomi.
Hon ställde upp i presidentvalet 2019, men förlorade med liten marginal. Därefter siktade hon på premiärminister istället, vilket lyckades.
2020 valdes hon till premiärminister. Den nya regeringen, som fortfarande regerar, kom att ledas av tre kvinnor (ledarna för de tre partier som ingår i regeringen).
Förutom kunskaper inom det ekonomiska området är hon språkkunnig:
Utöver litauiska talar hon engelska, ryska och polska. Dessutom svenska på grundnivå.
TYSKLAND
ANGELA MERKEL – 16 ÅR SOM TYSKLANDS LEDARE – HON HAR EN EGEN ARTIKEL
Tysklands förbundskansler:
Angela Merkel 2005-2021 (avgår senare i år)
A. Merkel är den första kvinnan på posten. Hon har regerat i 16 år – lika många år som en av hennes företrädare – Helmut Kohl.
HON KOMMER FÅ EN EGEN ARTIKEL
MEN NU HAR SVERIGE ÄNTLIGEN KOMMIT MED I DEN ”NORDISK-BALTISK-TYSKA GEMENSKAPEN.”
MAGDALENA ANDERSSON
Magdalena Andersson föddes 23 januari 1967 i Uppsala. Hon har studerat vid Handelshögskolan i Stockholm och vid Harvard University i USA.
Något som kanske inte är så känt är att hon var simmare på elitnivå i ungdomen.
Hon har varit planeringschef i Statsrådsberedningen och har under några år varit statssekreterare på Finasdepartementet.
År 1983 gick hon med i SSU. Som politiskt sakkunnig och senare som rådgivare till den dåvarande S – partiledaren Mona Sahlin fick goda politiska kunskaper.
Efter några år på Skatteverket utsågs hon år 2014 till finansminister. Den första kvinnan på den posten i en socialdemokratisk regering.
Det återstår att se om Magdalena Andersson lyckas övertyga de andra partiledarna att släppa fram henne.
Sedan står hon inför flera gigantiskt svåra uppgifter. Dels att styra det här landet – men främst att få till en helomvändning i synen på sexualbrott (och alla allvarliga brott). Grovt kriminella ska inte ”belönas” med 840 000 kronor – vilket som bekant skedde i Malmö nyligen.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Magdalena_Andersson_(finansminister)
