EMELLERTID ÄR DET INTE JÄMSTÄLLT NÄR DET GÄLLER LÖNER.
1958 blev det möjligt även för kvinnor att prästvigas och tre år senare fick vi de tre första kvinnliga prästerna i Sverige.
Det fanns kvinnor med stor betydelse inom svenska kyrkan långt före 1958. Så tidigt som på 1820-talet samlade kvinnliga predikanter stora skaror. De fick inte hålla till inne i kyrkorna, utan fick istället vara utomhus, bredvid kyrkorna.
Den första prästvigda kvinna som predikade i Sverige är Anna Howard Shaw, från USA. Hon talade i Gustaf Vasa kyrka i Stockholm i samband med en konferens om rösträtten som ägde rum 1911.
1919 lyftes frågan om att kvinnor skulle kunna bli präster i Sverige. Frågan sköts emellertid på framtiden.
Efter andra världskriget kom frågan upp igen. En utredning slog fast att det inte fanns några problem – under förutsättnintg att det redan fanns en manlig präst i församlingen där den prästvigda kvinnan skulle anställas. Men förslaget avvisades.
1958 blev det, som ovan har nämnts, äntligen klart. Nu kunde svenska kvinnor bli präster.
1960 vigdes de tre första kvinnorna till präster i Svenska kyrkan: Margit Sahlin, Elisabeth Djurle och Ingrid Persson.
1997 utnämndes Christina Odenberg till Sveriges första kvinnliga biskop.
Här kan vi notera hennes efternamn – ODENberg. Oden – den främsta guden i nordisk mytologi! Samarbete mellan religionerna!
2014 blev Antje Jackelén Sveriges första kvinnliga ärkebiskop.
Det ämbetet innehar hon fortfarande.
Hon är kvinna och är dessutom gift. En väl fungerande kombination i tider av förändring.
9/9 2019:
https://www.svenskakyrkan.se/kvinnliga-praster
År 2020 fanns det fler kvinnor än män som var präster i Svenska kyrkan.
Kyrkans Tidning skriver att 50,1 % av prästerna var kvinnor och 49,9 % män.
Men det var mindre jämställt när det gäller lönerna. Männen tjänar i genomsnitt 2 200 kronor mer i månaden.
17/7 2020:
