Inlagda foton från vänster till höger:
Caesar, Kleopatra, Marcus Antonius
Under Kleopatra:
Octavianus (Augustus)
KLEOPATRA (egentligen Kleopatra VII) levde 69-30 f.Kr. och var en känd kvinnlig farao. Hon var den sista faraon som styrde Egypten.
Hon tillhörde den sista dynastin – de grekiska Ptolemeerna, som regerade 305 f.Kr. – 30 f.Kr.
Det var tänkt att hon skulle samregera med en manlig farao, men det blev problematiskt. Hon blandade sig i maktspelet i Rom för att få hjälp. Två mäktiga romare fångades av hennes charm, men sedan mötte hon sin överman som inte gick att charma.
Kleopatra VII , dotter till Ptolemaios XII, blev farao när hon var ungefär 17 år gammal och tjänade först som medregent till sin bror Ptolemaios XIII, som bara var tio år då.
Kleopatra VII, vanligen bara Kleopatra, blev Egyptens sista farao. Hon styrde, i perioder, från 51 till 30 f.Kr.
Samregerandet mellan syskonen gick inte bra. Kleopatra tvingades fly från landet 49 f.Kr., men hon var fast besluten att återvända. Hon skapade en egen armé av legosoldater och tog hjälp av den romerska ledaren, Caesar. Hon besegrade sin bror och återtog makten i Egypten. Nu tillsammans med en annan bror, Ptolemaios XIV.
Kleopatra och Caesar startade en romantisk relation och de fick en son.
Senare, efter att Caesar hade mördats i Italien, inriktade sig Kleopatra på Marcus Antonius, en av Caesars generaler. Även de startade ett kärleksförhållande och de fick tre barn tillsammans. Kleopatra fortsatte att styra Egypten.
Antonius delade makten över Romarriket med Caesars adoptivson, Octavianus (senare kejsare under namnet Augustus). Octavianus hade västra halvan, Marcus Antonius östra halvan av riket. Sistnämnda var gift – inte med Kleopatra, utan med Octavia – som var syster till Octavianus. Antonius skilde sig från Octavia för att kunna tillbringa all tid med den egyptiska härskaren. Detta gjorde knappast Octavianus glad. Klimatet mellan de två romarna blev allt kyligare.
I detta läge försökte Kleopatra medla. Hon hade lyckats charma två mäktiga romare – både Caesar och Antonius.
Octavianus var emellertid en pragmatiker – det var resultat som räknades. Egyptens drottning insåg snart att det inte gick att påverka honom. Dessutom var Octavianus lyckligt gift med Livia – en kvinna från den romerska aristokratin – sedan flera år tillbaka. Inbördeskrig bröt ut, varvid Antonius och Kleopatra förlorade ett viktigt slag, flydde tillbaka till Egypten – och begick självmord. Det berättas att Kleopatra begick självmord med hjälp av en giftorm, men om det är sant är oklart. Helt sant är att det var omöjligt att charma Octavianus.
Bilden av Kleopatra som ”mycket vacker och förförisk” har starkt påverkats av romerska historieskrivare. Att en kvinna lyckades få såväl Caesar som M. Antonius att förälska sig i henne, till stor del i syfte att kunna styra romarna – det var inget som gillades av politikerna i det maskulina samhälle som präglade Rom. Därför sågs Kleopatra som förförisk och farlig. Sanningen tros vara betydligt mer komplex. Helt klart var hon mycket skicklig på att utnyttja maktspelet både i sitt hemland och i Rom.
Sonen till Kleopatra och Caesar – Ptolemaios XV – är mer känd som Caesarion (”lilla caesar”). Han sågs som ett hot mot den romerska ledaren, Octavianus. Bara några dagar efter att hans föräldrar hade begått självmord blev han dödad på order av Octavianus.
Efter drygt 3 000 år med faraoner vid makten togs allt över av romarna.
