I antikens Egypten rådde en god jämställdhet mellan kvinnor och män, i kontrast till den maskulina värld som präglade Grekland och Rom.
Det antika Egypten, från ca år 3100 f.Kr. till år 30 f.Kr., var ett samhälle där kvinnorna hade en hög ställning. De var nästan helt jämställda männen inom de flesta områden. Inom äktenskapet var de jämlika och de kunde ärva och äga precis som männen. Samma rätt att hantera sin egendom och att förvärva fastigheter.
Kvinnan hade rätt att ta ut skilsmässa på eget initiativ och fick som regel vårdnaden om barnen och kunde behålla hemmet.
Rätten till hög utbildning var lika för män och kvinnor. Många kvinnor var läkare och lärare. Många utbildade sig till präst. De var alltså tidigt ute med att acceptera kvinnliga präster.
Ett högt ansett yrke var skrivare. Ett yrke som – givetvis – var öppet för båda könen. Utbildningen tog flera år.
Alla vuxna kvinnor var myndiga, oavsett civilstånd. Alltså ingen ”rättighet” för männen att utnämna sig själva till ”förmyndare.”
I domstol rådde full jämställdhet.
Ett äktenskap ingicks endast om det fanns äkta kärlek mellan mannen och kvinnan. Kärleksdikter finns bevarade. Det var normalt att upprätta äktenskapskontrakt som beskyddade båda parters rättigheter i händelse av skilsmässa..
(I Rom var äktenskapet något som vanligtvis var arrangerat, för att skapa betydelsefulla allianser.)
Både preventivmedel och aborter var tillåtna.
I Grekland levde kvinnor och män åtskilda.
I Egypten var det tvärtom. Som exempel deltog kvinnor i fester, tillsammans med män. Bland gästerna var det blandat – både män och kvinnor var inbjudna.
En änka kunde ärva sin make och sedan själv sköta den gård, gods eller affärsverksamhet som hon ärvde av honom.
Barn undervisades av sina föräldrar och valde ofta samma yrke som dem, men det tycks som att både pojkar och flickor kunde gå i skola.
UNDER DET SISTA ÅRTUSENDET F.KR. BLEV EGYPTEN SÅ SMÅNINGOM ERÖVRAT OCH STYRT AV ANDRA RIKEN, men kvinnorna hade kvar sin starka ställning.
305 – 30 f.Kr. styrdes landet av den grekiska Ptolemeiska dynastin. Egyptiska kvinnor hade kvar sina rättigheter, medan grekisk lag gällde för grekiska kvinnor. De senare hade därför manliga förmyndare. Denna skarpa kontrast mjukades upp alltmer när befolkningen blandades och även kvinnor av grekiskt ursprung kom snart att leva ett mer fritt och självständigt liv.
År 30 f.Kr. blev Egypten en romersk provins. I Rom var det männen som styrde, men i Egypten fortsatte kvinnorna att vara jämställda männen.
Två orsaker ändrade på detta:
I Rom skulle så småningom kvinnornas rättigheter allmänt försämras.
Under 300-talet e.Kr. infördes kristendomen i Romarriket.
Kvinnorna hade haft en jämställd ställning i Egypten under 3 500 år – det tog slut nu.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Kvinnor_i_det_forntida_Egypten
Den högsta ledaren i det gamla Egypten – Farao – var inte alltid en man – det finns flera kvinnor. De regerade med faraos makt, men det var mycket ovanligt att de kallade sig farao.
De flesta är överens om att endast fyra kvinnor regerade med titeln farao:
Sobekneferu, Hatshepsut, Neferneferuaten och Twosret.
Vi ska titta närmare på några av dem – och dessutom ta upp två berömda drottningar till faraoner.
NEFERTITI (NEDAN)
NEFERTITI (1370–1330 f.Kr.) – DROTTNING TILL EN REGERANDE FARAO
Alltsedan antiken är hon känd för sin skönhet och passande nog betyder hennes namn ”en vacker kvinna har kommit.”
Hon var gemål till Amenhotep IV (mer känd som Akhenaton). I den samtida konsten gestaltas hon ofta i romantiska situationer tillsammans med sin make. Emellertid råder knapphändiga uppgifter om henne. Efter sin makes död år 1335 f.Kr. kan hon möjligtvis ha regerat Egypten under något eller några år. Det ska då ha varit tillsammans med sin styvson, Tutankhamon.
Osäkerheten beror delvis på hennes make. Han orsakade konflikt i landet genom att upphöja guden Aton till Egyptens enda gud. Sedan anlade han en ny huvudstad som uppkallades efter Aton.
Ordningen återställdes av efterträdaren, den berömda faraon Tutankhamon, men vad som hände med Nefertiti är oklart.
Trots att man inte vet vad som hände med henne är en skulptur av henne en av de mest berömda forntida egyptiska artefakterna. Originalet kan ses på Neues Museum i Berlin.
HATSHEPSUT (NEDAN)
HATSHEPSUT – REGERADE – OCH TOG SIG NAMNET FARAO
Hatshepsut regerade 1479-1457 f.Kr. och var dotter till farao Thutmosis I. Hon gifte sig med sin halvbror Thutmosis II, som avled tidigt. Därefter regerade Hatshepsut tillsammans med Thutmosis III (son till hennes make och en bihustru). I praktiken var det hon som styrde
Hatshepsut var den mest kända av de kvinnliga regenter som kallade sig farao. Hon avbildades med alla kännetecken för en manlig farao, t.ex. ett stort skägg.
Efter hennes död raderade medregenten och efterträdaren, Thutmosis III, bort det mesta som hade med henne att göra. Han regerade sedan som ensam farao.
Hatshepsut är idag främst känd för sitt dödstempel (bild ovan).
NEFERTARI (NEDAN)
NEFERTARI – TILLSAMMANS MED RAMSES II STYRDE HON EGYPTEN
Nefertari levde ca 1290 – 1255 f.Kr. och var gift med en av de mest berömda faraonerna – RAMSES II.
Nefertari och Ramses gifte sig innan han utnämndes till farao. Det var troligen ett mycket lyckligt kärleksäktenskap. Ramses benämnde sin drottning som ”den som solen skiner på.”
Deras förhållande tycks också ha varit jämställt. Ett exempel är ett tempel vid Abu Simbel. Här står lika stora statyer av Ramses och Nefertari bredvid varandra. I själva verket når hon lite högre upp, tack vare sin krona.
Inne i templet är väggarna täckta med bilder, där Nefertari ses delta i religiösa ceremonier tillsammans med Ramses. Något som visar att de regerade Egypten tillsammans.
Nefertari var skriftlärd, vilket bevarade brev visar. Diplomatiska brev som hon har skrivit till kungligheter i andra länder.
Nefertari dog 42 år före sin make och begravdes i Drottningarnas dal. Hennes grav är såväl stor som storslagen. Väggarna är fyllda med bilder som föreställer Nefertari, men märkligt nog syns inte en enda avbildning med Ramses.
Slutligen. Det går inte att skriva en text om Nefertari utan att nämna något om hennes make:
RAMSES II. Även kallad Ramses den store. Levde ca 1303 – ca 1213 f.Kr. Var farao från ca 1279 f.Kr. Hans 66/67 år vid makten var den näst längsta regeringstiden av alla egyptiska faraoners.
Han är känd för stora segrar – som i vissa fall var ”oavgjorda slag.” Han var mycket duktig på PR. Historien ”bättrades på” och ingen annan farao lät resa så många statyer över sig själv.
